Ni vet, det finns saker som man funderar på att göra allt för länge innan man verkligen gör slag i saken. Att bli blodgivare är en sådan sak för mig. Idag lämnade jag blod för första gången. Blotta tanken på att inte bidra om man kan, är rätt befängd. Behövs inga argument, bara lite driv och en halvtimme tre gånger per år. Just do it! /Kicki
En behjärtansvärd gest! Jag skulle också vilja göra det, men sist jag försökte vägde jag för lite. Dom kanske har ändrat reglerna nu!? Reine lämnade innan men fick sluta när han fick sin hjärnblödning. Men absolut en självklarhet om man kan, precis som jag anser om organdonation. Är jag död och någon annan kan leva vidare med mina organ, så go for it!♥
SvaraRaderaJavisst är det! Jag har sagt ja till att donera allt utom mina näthinnor. Fråga mig inte varför jag inte vill ge dem, men magkänslan säger nej. Men jag tror forskningen har kommit långt på området och att de har lyckats odla fram näthinnor. ; ) Hoppas det./Kicki
SvaraRaderaDet tror jag också och näthinnor kanske inte räddar liv precis...
SvaraRaderaJapp, jag är också blodgivare, ända sedan jag var student. Tyvärr fick jag reda på sist att jag nog inte får fortsätta - för att jag bott för länge i Puerto Rico!! Det känns jättetråkigt och jag tycker nog att PR är ett relativt civiliserat land (dock med denguefeberepidemier ibland) och jag hoppas att jag får fortsätta efter något års uppehåll.
SvaraRaderaHärligt med Puerto Rico, men trist med givarförbudet ; ) Ha det gott! Kicki
SvaraRadera