Tung dag idag, som ändå blev fin. För ett år sedan på dagen gick min och Kickis svåger Staffan Wieslander bort i cancer. Staffan var bror till våra respektive makar Anders och Måns. Idag träffades vi, familj och vänner, i hans hus i Löderup och pratade minnen, åt mat, skrattade och grät, besökte graven, åkte och badade, åt mer mat och pratade ännu mer. Den låter som en klyscha att säga att någon verkligen var en unik och speciell människa, men de som kände Staffan håller utan tvekan med mig. Bilden ovan är en av Staffans många vackra fotoemulsioner på textil. Tills vi ses igen Staffan! /Emme
onsdag 21 juli 2010
Staffan
Tung dag idag, som ändå blev fin. För ett år sedan på dagen gick min och Kickis svåger Staffan Wieslander bort i cancer. Staffan var bror till våra respektive makar Anders och Måns. Idag träffades vi, familj och vänner, i hans hus i Löderup och pratade minnen, åt mat, skrattade och grät, besökte graven, åkte och badade, åt mer mat och pratade ännu mer. Den låter som en klyscha att säga att någon verkligen var en unik och speciell människa, men de som kände Staffan håller utan tvekan med mig. Bilden ovan är en av Staffans många vackra fotoemulsioner på textil. Tills vi ses igen Staffan! /Emme
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Låter som ett fantastiskt sätt att minnas en människa som hade stor betydelse i ens liv.♥
SvaraRaderaJa, det var det! Jag hade nästan fasat för denna dag, men nu känns det som att det här t.o.m. kan bli en trevlig om än sorglig tradition. /Emme
SvaraRadera